Styrdokument 2016-2018

1. PROJEKTBESKRIVNING 

KRITIKLABBET syftar till att leka, tänka och pröva sig fram till hur litteratur-, konst-, teater- och annan estetiskt grundad kritik skall kunna bedrivas på ekonomiskt hållbara villkor i den nya offentligheten.

Vi grundar vår idé om kritiken i det grekiska verbet krínein (urskilja, bedöma, avgöra) och förstår den som en konst- och kunskapsform vilken tar vår fulla uppmärksamhet i anspråk; sensibilitet såväl som analytisk förmåga, hårt arbete såväl som ingivelse, uttrycksförmåga och konstnärlighet såväl som omdöme och mod.

Litteraturen och de övriga konsterna beror av offentlig och oberoende kritik. I vår tid när villkoren för den kritiska offentligheten omformuleras i ljuset av tekniska, ekonomiska och estetiska förändringar är kritiken tvungen att finna nya former, estetiskt och medialt liksom tekniskt och affärsmässigt. KRITIKLABBET syftar till att i frihet, öppenhet och fördomslöshet pröva nya former och forum för kritiken, utan att göra avkall på dess konstfullhet och kunskapsanspråk.

Bonniers Books finansierar KRITIKLABBETS verksamhet. Bokförläggeri som konst och affär beror av en levande, självständig och diversifierad kritik. Bonnierförlagens alla medarbetare är besjälade av att ge ut den bästa och mest angelägna litteraturen i tävlan med andra förlag och deras medarbetare. En mångfaldig kritisk offentlighet är en av de vitala förutsättningarna för en välfungerande bransch. Det ligger i Bonnier Books intresse att efter förmåga bidra till den.

Organisation

KRITIKLABBET har en styrgrupp som samlas ett par gånger per termin.

KRITIKLABBET leds av två halvtidsanställda redaktörer, Axel Andersson och Daniela Floman, som genom avtal garanteras publicistiskt oberoende och avgör vad som skall publiceras under labbets varumärke. I mån av tid förväntas redaktörerna själva att producera kritik. En ideellt verksam redaktionskommitté är redaktörerna behjälplig.

KRITIKLABBETS hem i offentligheten är en webbsida och ett varumärke. Den kritik som publiceras gör det under varumärket men är teknik- och medieneutral: Text, film, pod eller olika aktiviteter irl, alla tänkbara och ännu otänkta medier och former som är värda att pröva, bör prövas. På webbsidan kan publiken informera sig om labbets publiceringar och verksamhet.

KRITIKLABBET skall odla en öppen, inkluderande och självkritisk miljö. Det står öppet för i första hand praktikanter på kandidat-, magister- och masterprogram vid svenska universitet och högskolor, men också kritiker, forskare och andra intresserade är välkomna. Labbet skall odla breda och levande kontaktytor mot såväl det akademiska och offentliga som mot det fria kultur- och affärslivet.

Platserna på KRITIKLABBET tillsätts genom arbetsprov och i enlighet med vad som meddelas på hemsidan.

Verksamma vid KRITIKLABBET

Labbets organiseras som en redaktion.

Redaktörerna leder arbetet och avgör självständigt vad som skall och inte skall publiceras under varumärket.

Praktikanter, studenter och forskare i ekonomi arbetar med att kartlägga marknader, utveckla och pröva affärsmodeller.

Praktikanter, studenter och forskare tekniska utbildningar samt utbildningar  i till exempel media, kommunikation och grafisk formgivning arbetar med att utveckla och pröva tekniska lösningar, presentationsformer och innovativ användning av befintlig teknik för kritiken i den nya offentligheten

Praktikanter i kritik arbetar med att pröva och leka med kritikens möjliga former i den nya offentligheten. De som ansöker om praktikplats som kritiker kan komma från alla slags utbildningar från humanistiska, konstnärliga, samhällsvetenskapliga eller andra fakulteter.

Fria kritiker som antingen tidigare verkat vid KRITIKLABBET som praktikanter eller som av andra skäl arbetat där är välkomna att i olika funktioner delta i verksamheten.

Arbetet på KRITIKLABBET är inriktat på samarbete, performativitet och experiment. Leklust, mod, idérikedom och generositet är egenskaper som premieras i antagningsprocessen.

Målsättningen är att alla som lämnar labbet skall göra det med en idé om hur grundad kritik kan bedrivas under ekonomiskt hållbara former.

2. VERKSAMHETSPLAN

KRITIKLABBET organiseras som en redaktion, ledd av de två redaktörerna. Till sin hjälp har redaktörerna en ideellt verksam redaktionskommitté av erfarna kritiker och forskare.

Redaktionsmöte hålls varje morgon. Till mötet ska alla deltagare ha redogjort för vad de ska arbeta med under dagen. Vilka deadlines som närmar sig. Vilka som behöver hjälp och vilka som kan ge hjälpen. Därefter följer arbete enskilt eller i grupp. Utöver de egna projekten, åtar sig alla deltagare på labbet att hjälpa varandra med nödvändiga sysslor i samband med produktion och publicering.

Inventering: En grundläggande arbetsuppgift gäller inventeringar. Vilka marknader finns? Var finna och differentiera publiken? Vilka tekniska lösningar står till buds och hur skall de användas effektivt? Hur och var bedrivs kritik och värdebildning i den nya offentligheten? Var finns de möjliga intäkterna? Hur verka kostnadseffektivt, utan att ge avkall på kvalitet? Vilka företags- och organisationsstrukturer är användbara?

Pröva: Labbets arbetssätt är prövande, praktiskt och experimentellt. Prova och utvärdera.

Estetisk dagskritik: Labbet syftar till att utveckla estetisk kritik i meningen kritik av litteratur och konst i alla dess former. Verksamhetens grund är det som ofta kallats ”dagskritik”.

Publiceringar: Kritiken som publiceras syftar till aktualitet och offentlighet. Labbets publiceringar sker av princip på utgivnings-, premiär- och öppningsdagen

Kommunikation och branschkontakter

KRITIKLABBET skall etablera en öppen, inkluderande och själreflekterande miljö. Regelbundna möten, seminarier och evenemang, öppna för bransch och intresserad allmänhet, skall ventilera och reflektera kritiken i allmänhet och KRITIKLABBETs verksamhet och resultat i synnerhet. Strävan gäller en bred, interdisciplinär och generös diskussion om kritikens möjligheter och former i den nya offentligheten.