ETT UTFORSKANDE AV DET OBEKVÄMA

Novellerna i Ellika Lagerlöfs debut beskriver övergången från det relaterbara till det surrealistiska, äcklar och rekommenderas. Ella Lagercrantz berättar om sin läsning av Lagerlöfs Den sista kastraten.

Recensent: Ella Lagercrantz

Redaktör: Iris Ericson von Bahr

I enlighet med Moa Schulmans omslag spelar Den sista kastraten av Ellika Lagerlöf på det absurda. Detta är inte den optimala boken att läsa vid frukostbordet, då novellerna innehåller avklippta tånaglar liksom könsorgan. Även om det knappast är några klassiska spökhistorier genreplaceras verket nog bäst som skräck. Framförallt använder sig novellsamlingen av den fascination som tillhör den psykologiskt intressanta känslan äckel.

Under de sexton novellerna möter vi bland annat en ätstörd tant, en ifrågasättbar parterapeut och ett ännu mer ifrågasättbart sommarkollo. Kanske låter inget av detta avvikande vid första anblick. Novellerna tar ofta avstamp i relaterbara situationer, men övergår dock snabbt till surrealism. I historierna går det att utläsa större teman, som relationen mellan barn och vuxna och den mellan människa och kropp. Novellerna behöver inte läsas som budskap men kan också förstås så, för visst finns det underlag för att den som är intresserad av en symbolisk läsning.

Novellens korta format bjuder in till ett öppet slut, och det är oftast en styrka när litteratur lämnar något (kanske det viktigaste) osagt och upp till läsaren, Den sista kastraten gör just detta. Ändå känner jag en viss frustration under min läsning av de första novellerna. Varje historia har en absurd premiss som urartar under berättelsens gång, men ibland vill jag att det som planteras i berättelserna ska falla på plats istället för att sprängas i luften. När jag läser “Bagage” verkar novellens syfte vara att äckla läsaren så långt det går utan att jag förstår varför. Sedan inser jag hur jag måste läsa novellerna: som ett utforskande av det obekväma.

Att Den sista kastraten ibland frustrerar behöver inte vara en dålig sak, det är onekligen ett tankeväckande och därtill mycket välskrivet verk. Det minimalistiska språket tillsammans med det våldsamma innehållet utgör en slående kombination, jag rekommenderar samlingen till alla som är intresserade av novellkonsten.

___________________________________

Den sista kastraten

Ellika Lagerlöf

2025, Albert Bonniers förlag

Foto: Märta Thisner