LENA ANDERSSON, JONATHAN BROTT, JON FOSSE, HANNA JOHANSSON, ELLIKA LAGERLÖF, NNEDI OKORAFOR och ÅKE SMEDBERG,
Författarelever skriver recensioner av ny svensk litteratur i den modell för redaktionell kritik som KRITIKLABBET utvecklat.
Modellen har följande moment.
- Föreläsning via Zoom om kritik i vid mening. Om litteraturkritikens förhållande och plats i kritiken som konst- och kunskapsform, historiskt, i vardagsliv, samhällsliv och konst. (Ca: 1 timme)
- Heldags workshop.
- Vad är en redaktion och hur arbetar man redaktionellt?
- Övningar i att redigera recensioner.
- Konsten att skriva en recension i dialog med sin redaktör.
- Val av aktuella böcker att skriva om.
- Eleverna delas upp i redaktionsgrupper. En av dem utses till redaktionssekreterare och den som efter workshopen har kontakt med KRITIKLABBET. Alla blir redaktör för en recension och författare till en annan.
- Format, bild, rubrik och ingress sätts så alla vet i vilket skick KRITIKLABBET tar emot recensionerna på uppgjort datum.
- Summering och avslut.
- Publicering. KRITIKLABBET får in recensionerna och sprider dem i sina kanaler, samt förstås till berörda förlag och författare.
Läs gärna och sprid recensionerna nedan på era sociala medier.
RECENSIONER
Recensent och redaktör är gemensamt ansvariga för texten utformning. I bästa fall har texten bollats fram och åter många gånger. Redaktören ansvarar för rubrik, ingress och bild.
LENA ANDERSSONS MÄN OCH KVINNOR
https://kritiklabbet.se/esters-aterkomst-vacker-debattlusten/
JONATHAN BROTTS 100 DIKTER
https://kritiklabbet.se/postironisk-debut/
JON FOSSES VITHET
https://kritiklabbet.se/om-att-ga-vilse-i-skogen/
HANNA JOHANSSONS BODY DOUBLE
https://kritiklabbet.se/thriller-om-det-konturlosa-jaget/
ELLIKA LAGERÖFS: DEN SISTA KASTRATEN
https://kritiklabbet.se/ett-utforskande-av-det-obekvama/
NNEDI OKORAFORS REMOTE CONTROL
https://kritiklabbet.se/en-enklare-science-fiction/
ÅKE SMEDBERGS SNÖ
https://kritiklabbet.se/missad-chans-for-den-svenska-novellen/
BAKGRUND
Under många år har KRITIKLABBET utarbetat och vidareutvecklat metoder för att redaktionellt skriva konst-och litteraturkritik. Vi har gjort det i många olika format och sammanhang, men idén är alltid att skribenten arbetar tillsammans med en redaktör och i hägnet av en redaktion, för att hens texter skall bli så bra de kan bli. Ansvaret för varje text är därför delat, först och främst är det skribentens förstås, men också redaktörens och redaktionens. Lite på samma vis som när ett popband framför en låt skriven av någon i bandet.
Det är ett lätt och roligt sätt att bedriva kritik. Alla blir snabbt mycket bättre på att tänka och skriva, tack vara att de såväl kritiserar som får kritik av sitt arbete i det slags heterogena gemenskap som en redaktion kan och bör utgöra.
Arbetssättet fungerar i långvariga och utdragna verksamheter, men också i mer kortvariga, liksom i rent tillfälliga. Varje gång förvånar det oss hur ovana människor numera är att få och ge redaktionell kritik. Också professionella skribenter blir överraskade av att en text går fler än en eller högst två vändor till redaktören. Och amatörer är som regel helt inriktade på att arbeta och skriva ensamma, utan redaktionell feedback. Det är förödande för kritiken som konst- och kunskapsform.
Om någon, kanske på en annan skola, ett bibliotek, en konsthall eller ett företag är intresserad av modellen, maila: redaktionen@kritiklabbet.se